Now I'm tryna make sense of what little remains.
Idag gick jag den "dagliga milen" som vi gjorde på Bali. Klippte av mig håret och gick lite till. Det är den bästa stunden att filosofera på. Jag är så nöjd med den bästa resan i mitt liv. Alla människor jag träffade, alla skratt på kvällarna när vi alla tre låg och trängdes i en liten säng där vi betalade 50:- per natt och hade råttor utanför, alla dagar på stranden. Det fanns inga spärrar och jag gjorde saker som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag ångrar ingenting för hur bra har jag inte haft det?
Tänk dem som är fast i bubblan här hemma och aldrig kommer iväg och får uppleva sånt här. De missar verkligen MASSA(/ALLT).
Jag håller på att längta ihjäl mig efter Malaysia och Australien i höst. Det ska bli så kuuuuuuuuuuuuuuuuul!!
Jag hoppas verkligen att du inte ser ner på dem som är kvar där hemma.. De kan mycket väl vara nöjda i sin lilla bubbla, är det fel då?
Ja det kan de mycket väl vara. Men de missar otroligt mycket av att aldrig ta steget ut i världen!
